Hunter

Tjena boys

Jag har varit borta från forumet ett tag och även från min lägenhet. När sista slantarna tog slut så gav jag faktiskt upp och drog iväg från stan + att jag skrämde upp morsan att jag var trött på livet (via ett brev men det var inget allvar i det hela). Stack från hemmet ca 06:30 och gick mot Gamleby som är en mindre ort ca 2,5 mil utanför Västervik. Efter halva sträckan så börjar en gammal skada i korsryggen göra sig påmind och det gör att jag inte kan gå ordentligt eftersom det gör ont i ryggen och även lederna i knäna eftersom jag har lite slitskador även där, så jag fick ta väldigt små steg. Minsta lilla steg jag halkade så skrek jag nästan för att det gjorde så förbannat ont. Det var svinkallt, troligen minusgrader och svinhalt på vissa ställen. När jag kom fram till Gamleby så finns det en bro över viken som sträcker sig ända till Västervik, men med min otur så var den givetvis avstängd p.g.a. reparation eller nåt så jag fick gå en omväg på ca 7 km. Kom fram till Gamleby stelfrusen efter att ha gått i ca 9 timmar i sträck. Kunde lyckligtvis värma mig i köpcentret i Gamleby. Morsan hade anmält mig som saknad så det flög en del polishelikoptrar i området, men dom kan knappast veta vad dom letade efter då jag hade en jacka som jag normalt inte använder. En polisbil åkte förbi precis jämte mig. Sedan ångrade jag mig, om jag ska svälta ihjäl så vill jag göra det i min varma säng istället för iskalla naturen. Jag bestämde mig att gå hem igen, men det började bli mörkt så det var säkrare att gå på järnvägen hem än den mer trafikerade vägen trots att alla tåg inte hade kört färdigt eftersom jag inte hade några reflexer (fick hoppa ner i diket 2 - 3 gånger när tågen kom). Fick då givetvis en massa snö i skorna som gjorde det ännu värre. Strumporna blev ju dyngsura och så var det minusgrader som sagt, kan säga att det va inte kul. Halvvägs till Västervik så kom det en bil med alla extraljus påslaget, det var en polisbil. Kanske var det räddningen för min del eftersom jag hade en bra bit att gå, men orken fanns inte. Jag hade förmodligen också förfrusit fötterna. Dom körde mig till avdelning 21 (Psykiatrisk slutenvård) på sjukhuset som är för folk som behöver snabb hjälp. En sjuksköterska sa att jag var vältränad efter att ha puls m.m. Jag kunde knappt inte hålla mig för skratt. Jag sitter ju mest framför datorn surfar, spelar spel och dricker Coca Cola :lol:.Jag rör mig inte alltför mycket. Sammanlagt kan jag säga att jag gick minst 5 mil så det kändes rätt skapligt i benen. Nu till lite mer positivt, jag kommer att få hjälp med socialen och förmodligen få hjälp att hitta en sysselsättning så att man kan tjäna pengar igen (för vem vill inte ha en Bulldozer ;)). Tjejen som ska ta hand om sossdelen har ringt till min bostadsförening att pengarna kommer, så jag blir inte vräkt i alla fall vilket är skönt. Hoppas att jag kan få hem min älskade katt som är en stor tröst i mitt liv. Ett stort tack till att vården finns annars vet jag inte vad jag hade tagit mig till. Blev överraskad att jag tappat 6 kg. Vet inte om det är på en dag jag tappat så mycket, men det är i alla fall inget negativt att gå ner så mycket

Ni kan kalla mig Hunter the Adventurer. Jag är en risktagare ibland och detta är inte första gången jag gör en långresa med mina ben som transportmedel. Har gjort en 5 mila marsch en annan gång, fast då var det mitt i sommaren, inte fullt så kallt alltså. Då har jag gjort sommar och vinter, då återstår det bara vår och höst marschen kvar då :D

Hoppas det inte blev alltför rörigt. Är inte så bra på att skriva som ni vet :D