Guide: Tysta datorer
Då detta alltid är på tapeten och många efterfrågar tysta datorer vid nyköp så tänkte jag göra en liten guide med begrepp som är bra att känna till som lite allmänt om vad som är viktigt att tänka på när man vill köpa en tyst dator eller bygga om sin gamla för en lägre ljudnivå.
Allra först ska vi börja med att göra ett konstaterande: datorer drar ström och eftersom ingen komponent är 100% effektiv kommer det alltid utsöndras värme ur komponenter. Detta har att göra med grundläggande fysik, energi kan inte försvinna, bara omvandlas från en form till den andra. Värmeenergi är för oss den slutliga energiformen då vi i dagsläget inte vet hur vi effektivt kan omvandla tillbaka värmeenergi till annan energi så den försvinner tillsist ur jordens atmosfär.
All värmeenergi som byggs upp i datorlådan måste på något sätt transporteras vidare för att undvika överhettning av komponenterna och efterföljande skada som detta kan resultera i. Detta sköts med vad vi kallar kylning. Det finns många olika typer av kylning, inom extrem överklockning kyls komponenterna ofta med flytande kväve, lite mindre extremt är kompressorkylning men fortfarande är det ingen vardagskylning då temperaturerna pressas långt under rumstemperatur.
De finns tre stycken metoder att kyla en dator utan extrema metoder:
Aktiv luftkylning - Fläktar och ventilationshål tvingar luft utifrån chassit att ta en viss väg och ta med sig värmen ut. Detta är den vanligaste metoden att kyla en dator och den kan användas för många olika ändamål, relativt tysta datorer är ingen omöjlighet med aktiv kylning.
Nackdelen med detta är att det snabbt bildas vibrationer, turbulens och missljud på fläktar som snurrar fort och att fläktplaceringarna måste planeras mycket väl för att så lite oljud som möjligt ska läcka ut genom chassits ventilationshål.
Passiv luftkylning - Den mest missförstådda och felaktigt använda termen inom kylning. Passiv kylning innebär att luften tar med sig värmen från kylflänsar utan någon hjälp av fläktar.
Då värme naturligt stiger uppåt så underlättar det att ha många stora ventilationshål i chassit, hål placerade långt upp och långt ned.
Det finns även passiv kylning som bygger på idén att låta chassit agera som en stor kylfläns genom att utforma detta för bästa värmeavledning och helt enkelt avleda värmen från komponenterna direkt i chassit med hjälp av t.ex. heatpipes. Exempel på lådor som använder denna idé är Zalmans TN500 och TN300 chassin samt Coolermaster TC100.
Då kompeneterna i sig inte har fläktar fästa till sig men det finns fläktar i lådan så kan det inte kallas passiv kylning, exempelvis då har varken processorn eller grafikkortet någon fläkt på sina kylare men det finns en utblåsfläkt. Detta är en inte helt ovanlig lösning som kan funka mycket bra men det är inte helt passiv kylning. Hädanefter kallar vi det semi-passiv kylning.
Nackdelen med både passiv kylning och semi-passiv kylning är att det ger en mycket begränsad kyleffekt som ställer mycket stora krav på både komponenter med låg strömförbrukning, effektiva kylflänsar och chassits naturliga luftflöde. För en modern speldator är detta en mycket svår metod att använda.
Vattenkylning - En metod som blivit vanligare och vanligare samt mer lättanvänd på senare tid. Från början ansågs vattenkyning extremt men eftersom priserna för komponenterna i ett paket gått ned betydligt och tillgången har utökats och finns nu i de flesta större datorbutiker så är det inte så ovanligt att kyla sin dator med vatten som kylmedie längre. Principen är ganska enkel, vatten pumpas runt i ett slutet kretslopp och tar med sig värmen från komponenterna som överförs med hjälp av kylblock. Värmen tas till en radiator som med eller utan fläktar överför värmen till omgivningen. Vattenkylning kan överträffa luftkylning i effektivitet men kostar samtidigt mer i inköp samt att klyftan mellan bra luftkylning och vattenkylning minskat betydligt. För mycket varma datorer med varma grafikkort och processorer (strömhungriga komponenter) kan det vara ett bra alternativ till luftkylning för att hålla ljudnivån och värmen under kontroll.
Sammanfattningsvis finns det flera olika metoder att kyla en dator men generellt rekommenderar jag endast aktiv kylning eller semi-passiv kylning till alla speldatorer, workstations och HTPC. Helt passiv kylning funkar mycket bra men kräver som nämnt att komponenterna är mycket energisnåla och detta begränsar kraftigt användningsområdet till att vara en surfdator/mini-server. Då kan det tillkomma komplikationer som kan försvåra kylningen som t.ex. varma sommardagar så man ska defintivt veta vad man ger sig in på när man bygger en helt passivt kyld dator.
Det finns två tekniker inom aktiv luftkylning: positivt och negativt luftflöde. Vid positivt flöde transporteras mer luft in i datorn än ut, ljudnivån blir lite högre men damm blir inte ett problem. Detta är starkt rekommenderat om man planerat att kyla lite mer strömhungriga komponenter. Planerar man för flera diskar så är det även en fördel.
Vid negativt flöde är det sammanlagda luftflödet ut ur datorn större än det inflödet av luft som sker. Detta är rekommenderat vid semi-passiv kylning. Kylningen i övre kammaren på P180/P182/P183 bygger på denna princip. Damm blir dessvärre ett problem då det pressas in genom alla möjliga springor på chassit.



LinkBack URL
About LinkBacks





Svara med citat





Bokmärken